Omnibus-paketet
EU:s Omnibus syftar till att minska den administrativa börda som uppstått till följd av regelefterlevnad i samband med implementeringen av CSRD och ESRS. Även EU-taxonomin föreslås förenklas. Under de senaste åren har bolagens fokus legat på att rapportera hållbarhet korrekt, snarare än att lägga kraften på att investera i en mer hållbar verksamhet. Detta har varken stärkt konkurrenskraften eller höjt hållbarhetsambitionerna.
En positiv effekt är dock att många bolag har fått upp ögonen för sin faktiska hållbarhetskapacitet, exempelvis genom kraven på validerade datapunkter. Kanske är vi inte så hållbara som vi tror? Nu är avsikten att förenkla och harmonisera regelverken. Förslaget måste godkännas av både EU-parlamentet och EU-rådet innan det införs i svensk lagstiftning.
Efter blod, svett och tårar – samt stora investeringar – kastas nu mycket upp i luften, utan att det ännu är klart vad resultatet blir. Oavsett utfall ser det ut att bli rörigt.
Vad ändras?
En stor del av de bolag som idag omfattas av CSRD och ESRS – uppskattningsvis 80 % – föreslås undantas från rapporteringsskyldighet, baserat på antalet anställda. Det nya tröskelvärdet för rapporteringskrav är:
- Fler än 1 000 anställda
- Nettoomsättning över 50 miljoner euro
- Balansomslutning över 25 miljoner euro
Förslaget innebär även att kravet på begränsad hållbarhetsrapportering för små och medelstora noterade bolag tas bort från direktivet. Enligt nuvarande regelverk ska dessa bolag rapportera i begränsad omfattning enligt “ESRS for listed SMEs” (LSME). Det nya förslaget innebär att dessa bolag inte behöver rapportera alls, vilket i praktiken betyder att kravet på rapportering år 2026 försvinner.
Vårt råd är att:
- Följa utvecklingen noggrant
- Planera för begränsad rapportering
- Följa gällande lagstiftning tills annat beslutats
När det gäller EU-taxonomin, som började tillämpas 2022 för de två klimatmålen och 2023 för de övriga fyra miljömålen, föreslås nu att gränsvärdet sätts till bolag med fler än 1 000 anställda och en nettoomsättning över 450 miljoner euro.
Vad innebär detta?
Det är viktigt att klargöra hur mindre företag ska rapportera i de fall där de påverkas av större bolags rapporteringskrav, eftersom de är en del av dessa företags värdekedjor. Förslaget är att EU-kommissionen antar frivilliga rapporteringsstandarder.
Det står klart att man vill minska antalet datapunkter som ska rapporteras, och förenkla regelverken överlag.
Vår rekommendation: följ gällande lag tills eventuella ändringar är på plats. Förslaget kommer att förändras under behandlingen i EU innan det når svensk lagstiftning. I dagsläget har CSRD införts i Sverige på miniminivå, det vill säga utan att utöka kraven utöver vad CSRD föreskriver. Sverige har inte heller följt CSRD:s tidplan, vilket innebär att stora svenska bolag börjar rapportera för räkenskapsåret 2025, medan bolag inom övriga EU (med fler än 500 anställda) redan rapporterar enligt CSRD för räkenskapsåret 2024.
Många detaljer är fortfarande oklara och flera frågor återstår att besvara.
Exempelvis:
Hur ska noterade bolag med fler än 500 men färre än 1 000 anställda agera under innevarande år, då de enligt svensk årsredovisningslag är rapporteringsskyldiga?
Hur förslaget kommer att påverka svensk lag är fortfarande oklart, och vägen framåt osäker.
