Det stora gapet

Under hela 2024 har vi sett hur den för Sverige så viktiga världshandeln har ändrat karaktär och blivit mer politiserad. Just nu befinner vi oss i ett läge där vi inte riktigt vet vad konsekvenserna av den nya amerikanska administrationen blir, vem som drabbas eller gynnas, och på vilket sätt – men svenskt näringsliv kommer att påverkas.

Energikick ut ur passiviteten för Europa?

EU har länge varit medvetet om att den nya administrationens åtgärder kommer att få konsekvenser. Den låga europeiska tillväxten oroar, särskilt i Tyskland och Frankrike, och regionen har tappat i konkurrenskraft. Det är möjligt att maktskiftet kan ena Europa och fungera som en energikick ur passiviteten.

Tidigt under hösten 2024 publicerade Mario Draghi en rapport som pekade på det akuta läget för europeisk konkurrenskraft. Analyser från bland andra McKinsey visar att europeiska bolag investerar betydligt mindre i capex och FoU jämfört med amerikanska bolag. Under 2022 investerade europeiska bolag 4,6 % av BNP i capex och FoU, medan stora amerikanska bolag (large cap) investerade motsvarande 6,7 %. Gapet har ökat markant – 2010 var motsvarande siffror 4,4 % respektive 4,8 % (McKinsey Global Institute, Investment: Taking the Pulse of European Competitiveness).

För bolag som Nokia och Ericsson är det tydligt att investeringarna i FoU och innovation i Europa måste öka för att regionen ska kunna konkurrera med både USA och Kina. Därför arrangerade de ett gemensamt toppmöte tillsammans med andra europeiska teknikbolag för att sätta fokus på europeisk konkurrenskraft. Bolagen lyfter fram att utöver ökade investeringar i avancerade nät, krävs också enklare reglering och konsolidering bland operatörer för att dessa ska kunna bli större och mer konkurrenskraftiga. Båda bolagen är tydliga med att deras fokus är att investera i forskning och utveckling för att nå teknikledarskap.

Såväl Nokia som Ericsson betonar att Europa tidigare haft ett försprång inom mobilnät, men att detta försprång nu minskat. Politiska åtgärder krävs för att försvara positionen. Att snabbt öka investeringarna i nästa generations nät i Europa – motsvarande de som nu rullas ut i USA – är av stor vikt, både ur ett ekonomiskt och säkerhetspolitiskt perspektiv. Att dessa två konkurrenter gått samman i ett gemensamt tekniskt initiativ visar hur allvarligt läget är för den europeiska innovationskraften och hur viktigt det är att få igång investeringarna för att inte halka efter ytterligare – och för att återstarta försäljningen på sina respektive hemmamarknader i Europa.

Teknikbolagen positionerar sig

Det finns få stora europeiska teknikbolag. Den europeiska innovationskraften har försvagats de senaste 20 åren och USA dominerar, med de så kallade “Magnificent Seven” i spetsen: Microsoft, Amazon, Meta, Alphabet, Apple, Nvidia och Tesla. Det är avgörande för de amerikanska teknikjättarna att ha Trumps stöd under presidentperioden, då marknadsläget förändrats, nya regleringar tillkommit och tillväxt blivit svårare att uppnå.

Flera av dessa bolags ägare och ledning stod längst fram vid Trumps installation. Utöver direkta donationer – eller indirekta via super-PAC:en MAGA – har de under hösten börjat anpassa sig till den nya ordningen. Teknikbolag som tidigare varit förespråkare för mångfald, inkludering och jämställdhet omvärderar nu sitt förhållningssätt och vänder kappan efter vinden. Vi får hoppas att de amerikanska investerarna inte gör detsamma.

För att ytterligare säkra sina positioner gjorde flera bolag något så "enkelt" som att donera pengar till installationskommittén – en rutinmässig donation som många företag valde att göra. Det etiska dilemmat med denna typ av agerande, som är vanligt i USA, överlåter jag åt andra att debattera. Vi i Europa ser på detta med helt andra ögon.

Ericsson i USA

Ericsson är ett europeiskt bolag och hör inte till de amerikanska teknikjättarna, men donerade enligt medieuppgifter 5,5 miljoner kronor till installationskommittén. Motiveringen löd: "Donationen speglar vårt växande engagemang för USA vid en avgörande tidpunkt på vägen mot en helt digital ekonomi.”

Med det teknikfokus som präglar Trumpadministrationen – bland annat reflekterat i den stora AI-satsningen på minst 100 miljarder USD – försöker europeiska Ericsson skydda sina positioner genom att lyfta fram sin roll som leverantör av säkra nätverk. Som bakgrund kan nämnas att Ericsson och AT&T under 2024 påbörjade utbyggnaden av operatörens Open RAN-nätverk, ett avtal som löper över fem år och uppskattas till 14 miljarder USD. Produktionen för den amerikanska marknaden sker i bolagets högteknologiska 5G Smart Factory i Texas, där Ericsson investerat över 150 miljoner USD och anställt mer än 500 personer. Men den som har mycket vill ofta ha mer.

För Ericsson är utbyggnaden av den öppna nätverksarkitekturen avgörande för tillväxt, lönsamhet och värdering. Bolaget är starkt beroende av Nordamerika, så länge investeringarna i Europa uteblir. Fjärde kvartalets rapport talar sitt tydliga språk: organisk tillväxt på 54 % i Nordamerika, medan Europa är stabilt. Nordamerika är just nu bolagets främsta tillväxtmotor, även om marknaden för mobilnätsinfrastruktur har stabiliserats.

Mitt i allt detta blir det, ur ett europeiskt perspektiv, allt viktigare att investera i både innovationskraft och i Europas roll som ledande inom hållbart företagande och teknik. Det räcker inte längre att deklarera – nu är det dags att agera. Europa får inte marginaliseras, utan måste uppfattas som en attraktiv hemmamarknad på lång sikt, även av de europeiska teknikleverantörerna.

‍