
Politisk hållbarhet – en nyckelfaktor för kapitalmarknaden och bolagens framtid
I dagens läge behöver kapitalmarknaden bli bättre på att tolka politiska skeenden och förstå vilka konsekvenser dessa får för företagen. Samtidigt krävs förmåga att utveckla scenarier för hur framtiden kan komma att se ut. Alla bolag behöver kunna förklara för kapitalmarknaden vilka riskerna och möjligheterna är – och hur de hanteras.
De geopolitiska processerna har – om man betraktar geopolitik i ett bredare perspektiv och inte bara som en teori – ökat dramatiskt i omfattning. Det handlar inte längre enbart om krig och förstörelse, utan också om strategiska utmaningar och en omgruppering av den globala ordningen vad gäller politik, säkerhet, handel, logistikkedjor, naturresurser, matförsörjning och mycket mer.
För trettio år sedan, när bolag flockades till Kina för att dra nytta av låga produktionskostnader och effektiva logistikkedjor, var det få som reflekterade över de långsiktiga politiska konsekvenserna. Ingen funderade över att det som då upplevdes som en möjlighet, i framtiden kunde visa sig vara en risk.
I kapitalmarknaden finns det fortfarande en brist på personer som verkligen förstår och kan analysera vad politisk polarisering innebär – eller som ens har läst en grundkurs i statsvetenskap eller internationell politik. Det leder till en tendens att hålla sig till generaliseringar, följa strömmen, och visa statistik och grafer, i stället för att aktivt identifiera politiska fallgropar och möjligheter. Det politiska landskapet kräver samma typ av analytiskt skarpsinne som en skicklig aktieanalytiker tillämpar på lönsamhet, kassaflöden, ledning och marknadsförutsättningar.
Kinas ökade fokus på nationell säkerhet och självförsörjning, samtidigt som tillväxten bromsat in, har lett till konsekvenser. Spänningarna mellan USA och Kina, ökade handelshinder och operativa utmaningar för företag med verksamhet i Kina har fått många att flytta delar av produktionen eller minska sitt beroende av landet. Polariseringen har därmed direkt påverkat svenska bolags förutsättningar.
Internationella bolag, med verksamhet spridd över flera kontinenter, behöver därför satsa ännu mer på att bevaka inte bara marknader och konkurrenter – utan även de geografisk-politiska förutsättningarna. För intressenterna blir det centralt att företagen tydligt kommunicerar de ekonomiska och operativa effekterna av geopolitiska förändringar, för att öka förståelsen.
Detta ställer i sin tur höga krav på intressenter som ska försöka navigera i en verklighet präglad av ökad osäkerhet. Kapitalmarknaden saknar idag i stor utsträckning kompetens inom politisk analys. Det blir då enkelt att hålla sig till siffror och kurvor, i stället för att identifiera framtida politiska risker och möjligheter.
Men det räcker inte att bara intressenterna förstår. Bolagen själva måste stärka sin förmåga att tolka det geopolitiska landskapet, förstå vad olika politiska beslut innebär i de regioner där man är verksam – och förmedla detta till kapitalmarknaden.
Det är här begreppet politisk hållbarhet kommer in – bolagens långsiktiga förmåga att skapa mervärde utifrån den politiska spelplanen. Exempel på faktorer som påverkar bolagens vardag är: arbetsmarknadskonflikter, logistikutmaningar, maktförhållanden, politiska oroligheter, regelverk, arbetskraftsinvandring, skatter, nya lagar och beslut – utöver krig, konflikter, terrorism och säkerhetspolitik. Även cybersäkerhet har politiska dimensioner som inte kan ignoreras. Politik är, kort sagt, en naturlig del av bolagens hållbarhetsagenda.
När de första hållbarhetsanalyserna gjordes på bolag som ingick i MSCI:s index fick de knappt någon uppmärksamhet. Idag är ESG en självklar del av aktieanalysen. På samma sätt kommer geopolitiska och politiska faktorer, över tid och i takt med fortsatt global polarisering, att behöva ta större plats som investeringsindikator.
I dagsläget klumpas geopolitik ofta ihop med övriga risker, precis som hållbarhetsrisker tidigare bara fick en enda rad i bolagens riskbeskrivningar. Men många ESG-aspekter – särskilt klimatrelaterade risker – tangerar geopolitiken. Exempelvis påverkar politiska beslut bolagens förmåga att ställa om i linje med klimatmålen.
Diskussionen om världspolitik finns idag i vissa välinsatta styrelserum – men långt ifrån i alla. I mindre bolag med begränsade resurser och starkt fokus på den operativa verksamheten, uteblir ofta även marknads- och konkurrensanalys. Då blir det förstås ännu svårare att prioritera analysen av politiska konsekvenser – trots att man borde.
Vi står dessutom inför ett amerikanskt presidentval som inte bara skapar börsoro – utan också påverkar svenska företags förutsättningar. Amerikansk politik får globala effekter, och en av kandidaterna representerar ökad osäkerhet i fråga om handel och säkerhetspolitik. Som svenskt bolag är det inte särskilt svårt att ta höjd för olika utfall – att skissa på två scenarier och fundera på hur man påverkas, eller inte, av valutgången. Vad händer till exempel vid ökad protektionism? För investerare som vill minimera risk kan det vara klokt att titta närmare på bolag vars verksamhet inte påverkas nämnvärt av valutgången.
En väsentlighetsanalys och gradering av politisk risk bygger på en bedömning av sannolikheten att en viss politisk händelse inträffar. Det är förstås svårt – i dagens komplexa värld hänger allt ihop.
Ett förenklat exempel: Hamas attackerar Israel, vilket leder till krig i Gaza. Iranstödda Houthi-rebeller attackerar fraktfartyg i Röda havet, vilket leder till att rederier styr om rutterna via Godahoppsudden. Det leder till förseningar, komponentbrist och ökade koldioxidutsläpp.
Hur många bolag hade förutsett den här kedjan av händelser?
Oavsett vad man tror, är jag övertygad om att geopolitiska och politiska risker kommer att bli allt viktigare att hantera som en del av företagens hållbarhetsarbete. De bolag som har starka system för riskhantering, god analysförmåga och tydliga policyer kommer att stå bättre rustade än de som saknar struktur, kunskap och processer. Och kapitalmarknaden behöver utveckla sin förståelse för politisk analys – som en integrerad del av bolagsvärderingen.
Världen har förändrats.