Indien – Ett globalt tillväxtland med djupa kontraster
Indien, med 1,4 miljarder invånare, växer snabbt och beräknas enligt Världsbanken ha en tillväxt på 7 % under 2024. Under det senaste decenniet har BNP per capita ökat från 1 559 dollar (2014) till 2 485 dollar (2023). Samtidigt är Indien fortfarande ett agrarsamhälle där över 50 % av befolkningen är beroende av jordbruk, och skillnaderna mellan fattig och rik är enorma. Endast hälften av befolkningen har tillgång till någon form av sanitetssystem, även om den andelen har fördubblats sedan 2010 (World Bank Statistics).
Indien är en republik full av kontraster, med många språk, religioner och 28 delstater. I dag styrs landet av det hindunationalistiska partiet BJP under premiärminister Narendra Modi.
För nordiska företag utgör korruption och byråkrati stora utmaningar i ett land där släktband och nätverk spelar en avgörande roll. Ett exempel är stoltheten i byn i Tamil Nadu, varifrån Kamala Harris morföräldrar härstammar, när det blev klart att hon skulle kandidera till presidentposten.
Mycket i Indien handlar om att bygga relationer, ingå i ett sammanhang och ha de ”rätta” kontakterna. Förtroende byggs över tid, och dialog är centralt. Som nordbo i Indien är det viktigt att använda sin sociala och kommunikativa förmåga – att lyssna och vara en del av gemenskapen. Vid affärsmöten diskuteras även personliga frågor, och många problem löses genom tjänster och gentjänster:
”Vad kan du göra för mig om du får arrendera och bygga en fabrik på den här jordplätten?”
Ur ett nordiskt perspektiv kan sådana förfaranden ofta uppfattas som olika former av korruption, till exempel vänskapskorruption.
Indien har ambitioner att bli en global stormakt och har en växande försvarsbudget. Ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv betraktas Kina och Pakistan som externa hot, men det finns även interna säkerhetsutmaningar – något som märks i de många säkerhetskontrollerna. Bilar kontrolleras, väskor genomsöks och dokument stämplas – det senare även ett uttryck för ett omfattande byråkratiskt system.
Tyvärr går den demokratiska utvecklingen inte i takt med den ekonomiska framgången, och jämlikheten är fortfarande långt ifrån uppnådd. Det indiska samhället är hierarkiskt och bygger på idén om att människor har olika värde – något som står i stark kontrast till nordiska principer om allas lika värde.
Kvinnor utsätts för omfattande diskriminering och säkerhetsrisker. De rosa bussarna, som i vissa städer är reserverade för kvinnor, är ett exempel på åtgärder för att öka tryggheten och samtidigt främja kvinnors deltagande i arbetslivet. I ett land med snabb tillväxt behövs kvinnorna i arbetskraften, men deras rörlighet begränsas av att det inte är säkert att röra sig utomhus på egen hand – särskilt inte efter mörkrets inbrott.
Många gator i Indien är dåligt upplysta på kvällarna, på grund av bristfällig gatubelysning. Elbristen märks i vardagen, med instabila elnät och dagliga strömavbrott. Många fabriker har regelbundna, planerade elavbrott och kompletterar med egna dieselaggregat för att säkra energiförsörjningen. Indien har som mål att göra hälften av sin elproduktion fossilfri till år 2030, och sol- och vindkraft står nu för den största ökningen i landets elkapacitet. Med ett mål om nettonollutsläpp till 2070 måste omställningen till förnybara energikällor påskyndas.
Som nordiska kommunikationsrådgivare förespråkar vi transparens och rak kommunikation. I Indien är det inte lika enkelt. Direkta svar är svåra att få – ett till synes enkelt svar blir ofta långt, eftersom berättandet är centralt. Berättandets konst är en viktig del av den indiska kulturen. I århundraden har episka historier förts vidare från generation till generation. Varje region har sina egna traditioner och sätt att berätta, men det är genom berättelsen som kommunikationen sker.
I samtal med indier får du ofta höra bakgrund och nyanser – men sällan ett rakt nej. Kommunikation sker indirekt och liknar ofta långa, artiga förhandlingar. Berättelsen är helt enkelt ett kommunikationsverktyg. Därför är lyssnande en avgörande färdighet.
Indisk storytelling håller världsklass. Berättandets kraft är något vi i Norden bör fortsätta att utveckla inom företagskommunikation. Genom berättande väcks budskap till liv, engagerar målgruppen, berör på djupet och ger innehållet fler dimensioner. Skapa en berättelse som berör, skapar värde och inspirerar.
