Det är ju i samband med rapportsläpp som många aktier är som mest volatila. Det såg vi senast i samband med senaste rapportperioden. Media rapporterade om resultat som var ”sämre än förväntat”, ”bättre än förväntat” eller ”i linje med förväntningarna” och reaktionerna var ibland rätt oförutsägbara. Mycket var ”sämre än förväntat”. Många aktier med höga värderingar som inte kunde försvaras fick sig en smocka. Det skriver Helena Nordman-Knutson, Senior rådgivare, Safir Communication i en gästkrönika på realtid.se.
Man glömmer ibland bort att det inte är analytikerna och deras estimat som styr marknaden. Det är investerarna. Det är på aktiemarknaden som förväntansbilden skapas. Detta framkommer med tydlighet i Nasdaqs vägledning för vinstvarning /insiderinformation som konstaterar att ”analytikers antaganden inte kan ligga till grund för en bestämd slutsats att en avvikelse utgör insiderinformation och inte heller, per definition, likställas med marknadens samlade förväntansbild”. Men det är fortsatt många som felaktigt likställer analytikernas estimat med vad man antar att förväntansbilden är.
Det är svårt att förutse framtiden. Vi har kollat igenom kvartalsrapporter för att se vad bolagen sagt om sämre tider och eventuell lågkonjunktur. Den där vi väntat på.
All information som bolag offentliggör skapar en helhet som i sin tur skapar en förväntan. Således, om ett bolag funderar på att vinstvarna skall det först kartlägga all den information som bolaget offentliggjort och fundera på ”vad som rimligen kan härledas från sådan information” (Nasdaq). Inte bara stirra sig blind på konsensusestimaten. Analytikerna gör sina estimat baserat på offentliggjord information och oftast i dialog med bolagen. Men hur aktiemarknaden reagerar beror inte bara på resultatet, utan är ett uttryck för alla kommentarer som bolaget ger om marknaden, fundamenta, segment och framtiden i själva rapporten och när de kommunicerar med kapitalmarknaden eller media. Och sentimentet.
De bästa beskrivningarna av resultatet och som skapar de bästa förutsättningarna, är de som är konsekventa, välbalanserade och innehåller såväl utmaningar som möjligheter.
Att rapportera på ett begripligt och öppet sätt så att såväl analytiker som investerare och andra intressenter kan bilda sig en relevant uppfattning om bolagets värde är en förutsättning för att marknaden skall fungera. Ett exempel på vikten av transparens är Hexagons rapport. Bolaget kom in mer eller mindre i linje med estimaten och rapporterade en organisk tillväxt på 8 procent. Aktien föll trots det, delvis drivet av en tidigare kritisk rapport (Viceroy) där man i ifrågasatt just hur bolaget rapporterat organisk tillväxt. (Bolaget nekar till anklagelserna och förbereder ett formellt svar). Jag antar att Hexagon efter detta kommer att ta sig en funderare på hur de kan förbättra transparensen.
När bolagen kommunicerar skall de alltså göra det på ett korrekt och transparent sätt och med en tydlig och relevant koppling till det som siffrorna säger. Helst skall man kommunicera regelbundet och vara noga med att välja en rättvisande tonalitet för att på så sätt ”styra” marknadens förväntansbild. Samtidigt så finns det en annan sida av myntet: ibland är det analytiker som räknar fel eller har missuppfattat omständigheterna. Bakgrunden kan vara dålig kommunikation från bolaget, kompetensbrist, men också det att marknaden ligger kvar i en viss uppfattning om bolaget som över tid har stämmer allt mindre överens med bolagets verklighet. Man kanske inte tar höjd för stora negativa deltan utan stannar kvar i samma spår och drar ut trenderna.
Det är för enkelt att säga att alla missuppfattningar beror på dålig kommunikation från bolagens sida. Det är svårt att förutse framtiden och ibland svårare än vanligt, till exempel vid oförutsedda händelser, paradigmskiften eller då bolaget rapporterar större hack i resultatkurvan.
I den här rapportperioden diskuterades det hit och dit på detta tema i samband med Bolidens vinstvarning och rapportsläpp. Om bolagen inte tidigare har kommunicerat risker och utmaningar tillräckligt tydligt i beskrivningarna av resultat och i kommunikation med marknaden, så är det lätt hänt att aktiekursen påverkas negativt vid rapportsläpp, om det framkommer att det finns utmaningar gällande till exempel efterfrågan som ännu inte kommunicerats. Analytikernas estimat ligger fel, värderingarna är inte försvarbara, och kommunikationen överensstämmer inte med den förväntansbild som marknaden har. Dåliga nyheter som gör att analytikerna sänker estimaten, investerarna tar sig en funderare och aktien backar. Ta till exempel Nokia: Nokia varnade för att makroekonomiska utmaningar och lageruppbyggnad kommer att påverka investeringsviljan under andra halvan av 2023, och att kunder skjuter upp investeringar till 2024. Det var de heller inte ensamma om att se det här kvartalet. Aktien backade.
Teleoperatören Tele2:s aktie sjönk vid rapportsläpp efter att man höjt capexutsikterna och ändrat kommunikationen. Från att tidigare ha haft ett spann både på helår och medellångsikt blev det nu en siffra i relation till omsättningen. (Medellång ambition: Capex i relation tiil omsättning mellan 10 procent och 14 procent (exklusive spektrum och leasing) som tidigare var årlig capex exklusive spektrum och leasing om 2,8–3,3 miljarder kronor under utbyggnaden av 5G och Remote-PHY]. Det är alltid en kommunikativ risk med omskrivningar samtidigt som man uppdaterar den finansiella guidningen. Omskrivningar görs med fördel i samband med ett nytt rapporteringsår.
Och så var det då marknadssentimentet. Ibland gäller rådande marknadssentiment en enskild aktie, en grupp av aktier inom en viss sektor och ibland hela marknaden. Ibland räcker inte bra resultat för att övervinna sentimentet eller tvärtom. I en marknad som fokuserar på konjunktur och ränteläge och där balansräkningen och organisk tillväxt är central, är kraven höga. Investerarnas intresse för värdeskapande ökar, så också deras fokus på risk, och då gäller det för bolagen att visa på värdeskapande tillväxt och lönsamhet.
Rapportperioden i sommar var mycket volatil med stora uppgångar och fall. I samband med rapportperioden såg vi att flera aktier som haft det motigt första halvan av året nu tog revansch, till exempel NCC, vars underliggande story förblev intakt. Andra som gått bra, till exempel Addtech, där konsensusestimaten och värderingen var högre än vad bolaget kunde leverera, backade i stället ordentligt, trots att bolagets kommentar gällande marknadsutsikterna var ” vi ser i dagsläget inga tecken på en generell avmattning och har en välfylld orderstock med god kvalitet som stärktes ytterligare under kvartalet”.
Från fokus på bland annat komponentbrist och logistik, granskar marknaden nu ordersituationen och framtidsutsikterna. Med viss eftersläpning börjar den avmattning i konjunkturen som vi väntat på under det senaste året nu synas i rapporteringen. Det här kvartalet har många industribolag kommunicerat kring andra halvåret 2023 om hur bland annat den höga inflationen och ränteläget har påverkat efterfrågan och orderböckerna. Alfa Laval som slog konsensusestimaten vid kvartalssläppet, är ett av de bolag på börsen som ger framtidsutsikter för inkommande kvartal och kommunicerar på ett transparent sätt. I det här kvartalet kommenterade vd att; ”Trots en inbromsande konjunktur förväntas efterfrågan i Alfa Lavals slutmarknader vara fortsatt oförändrad, men påverkad nedåt av tredje kvartalets säsongsvariationer”. Det finns alltid tolkningsutrymme i alla uttalanden, men med detta har bolaget åtminstone en bra möjlighet att få in förväntansbilden i rätt härad.
Telia Company kom med en rapport i linje med estimaten och lämnade utsikterna för 2023 oförändrade, med kommentaren att ” våra utsikter för helåret kvarstår, även om vi med lägre bidrag från tv och media mer sannolikt kommer att vara i den nedre halvan av vårt kassaflödesintervall om 7–9 GSEK”. Den här typen av kommunikativ precision är alltså vanlig och ett bra sätt att styra förväntningarna.
För att kommunikationen skall ge långsiktig effekt skall det heller inte finnas någon diskrepans mellan bolagets kommunikation och dess förankring i resultatet. Kommunicerar bolaget att man vidtagit åtgärder för att stärka balansräkningen skall man visa på konkreta dito. Vikten av att på ett transparent sätt rapportera och beskriva vad det är som driver värdeskapande tillväxt och lönsamhet och vilka faktorer som kan komma att påverka värdeskapandet negativt eller positivt kan inte nog understrykas i dessa tider. Marknaden vill ha konsekvent, relevant och regelbunden informationsgivning som skapar förtroende över tid.
Nu prisar marknaden in sämre framtidsutsikter. Och vad hade man annars trott då? I den här miljön? Att allt skulle lösa sig och att efterfrågan inte skulle påverkas? Hade man inte kunnat fundera kring detta redan i Q1? Ett svar är att det alltid finns en osäkerhetsfaktor inbakad i alla estimat, om det så gäller bolagen prognoser, och framtidsutsikter, analytikernas estimat, inflationssiffror eller räntebesked. Och för allt behövs datapunkter, statistik och fakta. För så länge det inte syns i böckerna är det bara antaganden. Som analytiker så fick jag en gång ordet ”spågumma” i en rubrik om mig. Det tyckte jag var helt ok. Och det är just det här som gör det så svårt för alla aktörerna på marknaden. Oförutsägbarheten. Att ingen vet till 100 procent. Att slumpen spelar roll och att aktiemarknaden är komplex. Och just därför är effektiv och transparent rapportering och kommunikation så oerhört viktig. Som en av de många pusselbitarna i spelet om kapitalet.
Helena Nordman-Knutson
Senior rådgivare, Safir Communication
