Nu är vi ett par månader in i 2021 och vi börjar se covid-19 pandemins efterdyningar. Försäljningstapp på grund av komponentbrist, svagare lönsamhet på grund av att råvarupriserna går upp och på det så skenar logistikkostnaderna. Hur ska dessa efterdyningar kommuniceras på ett lämpligt sätt?
Börsbolagens kommunikation ska vara korrekt, relevant och tydlig. När pandemin bröt ut, förra våren, kom ESMA (European Securities and Markets Authority) med rekommendationer om hur covid-effekterna skulle behandlas i rapporteringen. ESMAs rekommendation var bland annat att bolagen så fort det var möjligt skulle kommunicera de relevanta effekterna av covid-19 i enlighet med MAR-regelverket. Nu ser vi covid-19 kommentarer i årsredovisningar och årsbokslut. Många vd-ord innehåller en mening om att året varit exceptionellt, annorlunda eller åtminstone inte ett vanligt år. I enlighet med ESMA rekommendationerna kommenteras eventuella covid-19 effekter vad gäller top-line, bottom-line och balansräkningen. Som grundpelare för informationsgivning vid väsentliga effekter har vi Nasdaqs allmänna regler om informationsgivning för listade bolag:
”Vid avgörandet av huruvida en förändring av bolagets finansiella resultat eller finansiella position är väsentligt nog för att utgöra insiderinformation ska bolaget utvärdera avvikelsen baserat på senast kända faktiska finansiella resultat, prognos eller framåtblickande uttalanden. /…/ För det fall det finansiella resultatet eller den finansiella positionen för ett bolag på ett väsentligt sätt avviker från vad som rimligen kan förväntas baserat på, av bolaget, tidigare offentliggjord information kan information om sådan avvikelse utgöra insiderinformation och ska då offentliggöras så snart som möjligt.”
Efterfrågan på sällanköpsvaror sjönk i samband med covid-19 utbrottet och tog snabb fart i höstas, samtidigt som containrarna fanns på fel ställe – många fartyg har legat i amerikanska hamnar och väntat på att bli avlastade eller lastade. Det var knappast någon trängsel i de kinesiska hamnarna när pandemin brutit ut, och nu är fartygen på andra sidan oceanen och återvänder inte till Kina innan de har lastats om med nytt gods. Det råder stor obalans bland containers. Varor som tillverkas i Kina ska transporteras bort och eftersom det är rörigt i hamnarna ute i världen blir det förseningar. Hamnarna har inte tid att hantera allt gods och det skapar i sin tur kapacitetsbrist i transportledet där en del bolag blir tvungna att köpa fraktvolym till spotpriser – med skenande fraktpriser som följd.
Ytterligare en konsekvens av pandemin är komponentbristen eller halvledarbristen, stora komponenttillverkare i Asien ställde om produktionen till halvledare för datorer då till exempel fordonstillverkningen mattades av. Effekterna slår mot många bolag som inte kan möta upp den ökade efterfrågan, samtidigt som bolagen i kombination med stigande råvarupriser ser hur fraktpriserna ökar med tiotals procentenheter. De bolag som drabbas värst är de bolag som fraktar produkter eller material i containers på fartyg, men logistik är ett globalt flöde där bolagen i nästa steg i värdekedjan påverkas av att materialet eller komponenterna inte kommer fram. Det hjälper inte att vi dessutom har ett fartyg som legat fast i Suezkanalen och tillfälligt påverkar flödet ytterligare. Självklart drabbas många av våra exportbolag av detta. Våra svenska hamnar är i rätt bra balans, vilket har skapat hyfsade förutsättningar för de svenska hamnarna, men våra stora exportbolag har produktion utanför Sverige och då hjälper det inte att svensk import-export är i balans.
Hur rapporterar då bolagen på de här typen av globala fenomen? Lägg till att de här utmaningarna i nutid inte helt kan frånskrivas covid-19. En del är följdeffekter av covid-19 och bör kommuniceras på ett sätt som gör det enkelt för läsaren och investeraren att förstå i vilken mån man ”drabbats”. Att man inte drabbats är också bra att kommunicera. Viktigast är dock att internt förstå och analysera konsekvenserna, för att bedöma väsentligheten och sedan kommunicera resultatet av den analysen. Med tanke på situationen är det inte osannolikt att flera bolags lönsamhet drabbas och att bolag rapporterar lägre lönsamhet än förväntningarna, om inte redan i Q1 så i Q2. Det är bra att proaktivt kommunicera situationen redan i samband med Q1 rapporten – eller varna i tid om effekterna är väsentliga – så att investerarna inte sätter kaffet i halsen när rapporterna börjar trilla in. Om så sker är det tyvärr inte första gången som marknaden tas på sängen av till exempel komponentbrist.
Det här med transparent kommunikation är mer än en procentsiffra. Det handlar om att begränsa volatiliteten i aktien – och för bolagen att matcha förväntansbilden med den upplevda verkligheten. Vi ska inte underskatta värdet av hög kvalitativ, korrekt och relevant information om trender som bolagen inte kan påverka. Bristen på sektor- och bolagsanalytiker gör att aktievärderingsmodellerna (fundamental, teknisk eller beta) blir alltmer generiska. Det medför ökad risk för att man tappar bort makroekonomiska effekter, globala trender och specifika marknadstrender – speciellt de trender som är kortsiktiga och påverkar det pågående verksamhetsåret.
Det är viktigt att bolagen delar med sig av information som ligger utanför bolagets kontroll men påverkar verksamheten, eftersom det då kan läggas till värderingen av bolagen. Även om det inte är väsentliga effekter. Det gäller för bolagen att beskriva och förklara så investerarna förstår och kan fylla i informationsluckorna och excel-arken. Denna information kan till exempel inkluderas i vd-ord, med en enkel tabell som visar på effekter. Den kan också lämnas genom transparent förklaring av vad man påverkas av, hur man påverkas och hur man hanterar och mildrar effekterna – eller varför man inte påverkas alls. Hög kvalitativ finansiell kommunikation är lätt att förstå och ta till sig. Även den information som gör att vd:n sover dåligt om nätterna.
