Aktuellt

Stor utmaning

Allt större utmaning för småbolag att synas

Spelreglerna på Investor Relations-området har förändrats under de senaste åren, framförallt för mindre bolag. MiFid II spelar förstås en stor roll, men även att antalet noterade mindre bolag har ökat kraftigt. För tio år sedan fanns det totalt cirka 470 noterade bolag i Stockholm, First North och Spotlight (dåvarande Aktietorget) inkluderade. Idag finns det cirka 850, en ökning med 80 procent.

Både konkurrensen om, och kostnaderna för uppmärksamhet har ökat för de mindre bolagen. Förändringen på kostnadssidan gäller kanske i synnerhet för de bolag som fortfarande betraktas som småbolag, men befinner sig i det övre storleksspannet. Tidigare åtnjöt de till viss del förmånen av att avgiftsfritt få ta del av mäklarfirmornas tjänster, vilket många av de större bolagen fortfarande gör. De minsta bolagen har alltid fått klara sig på egen hand, men för dem har konkurrensen om uppmärksamheten hårdnat väsentligt.

Den traditionella, oberoende analystäckningen av småbolagen har minskat markant. Vidare har investerarna har efter MiFid:s införande valt ett begränsat antal leverantörer av analyser, vilket gjort att spridningen av de analyser som fortfarande görs också begränsats. Den här utvecklingen har lett till att uppdragsanalyser, för vilka bolagen själva står för kostnaden, har ökat. Mindre bolag måste också betala för att delta på investerarseminarier. Få mäklarfirmor arrangerar kostnadsfria roadshows för småbolag, såvida det inte sker i anslutning till en transaktion, där betalningen sker på annat sätt. Därutöver har konkurrensen om både investerarnas och journalisternas tid hårdnat, då det under den senaste tioårsperioden har skett en ökning med runt 380 bolag som slåss om uppmärksamheten och riskkapitalet. En krympande traditionell affärspress kan numera välja mellan 750 bolag att skriva om, om de 100 bolag som finns i large cap-segmentet exkluderas. Då krävs det att bolagen kan presentera en riktigt intressant story för att bli utvalda.

För de stora bolagen har förändringarna inte alls varit så genomgripande, men för mindre bolag har det alltså blivit betydligt svårare och framförallt dyrare att få synlighet och nå igenom bruset. Det kräver ett träget och långsiktigt arbete för att profilera sig och fastna på radarn hos media och kapitalmarknaden. Med andra ord innebär det investeringar, inte bara i ledningens tid, utan också i reda pengar.

Transparens

Transparens minskar risk och kostnad

En dålig nyhet publiceras och ändå stiger börskursen? Det borde väl ändå vara tvärtom? Nja, inte alltid. En av kapitalmarknadens värsta fiender är osäkerhet. Osäkerhet betyder risk och risk kostar. Om det spekuleras och råder osäkerhet om ett eventuellt negativt framtida händelseförlopp innebär det att aktiens riskpremie stiger. När osäkerheten sedan skingras genom att farhågorna besannas, uppfattas det som positivt eftersom risken minskar. Då kan aktiekursen stiga, trots att nyheten i sig var dålig.

Kostnaden för risk är en viktig faktor att beakta i kommunikationsarbetet. En knapphändig, eller dålig kommunikation kokar till syvende och sist ner till en osäkerhet som innebär risk. Den högre riskpremien påverkar aktiekursen negativt och drabbar aktieägarna direkt. Den höjer också priset och kostnaden för potentiellt nytt kapital om bolaget behöver ytterligare finansiering.

På motsvarande sätt kan transparens och tydlighet istället skapa värde genom att riskpremien sjunker. Det kan vara värt att hålla i minnet när nyheterna är negativa eller framtidsutsikterna ser bistrare ut. Det är mänskligt att i sådana perioder vilja undvika att berätta eller att vara fåordig. Tyvärr får den strategin ofta dubbel negativ verkan – dels en i sig dålig nyhet, dels en osäkerhet om konsekvenserna och betydelsen av vad som händer.

En ovilja att kommunicera väcker också misstankar. Risken ökar. Att minska transparensen är alltså den sämsta tänkbara strategin. Publicering av dåliga nyheter får inte undvikas och ska vara lika informativ som vid publicering av goda nyheter. Det är viktigt att köra med öppna kort och vara konsekvent i omfattning, djup och frekvens på kommunikationen inte bara när den är positiv, utan även när den är negativt. Det minskar risken och ökar därmed bolagsvärdet över tid.

kommunikation förvärv

Kommunikation – en obligatorisk ingrediens i förvärvsreceptet

En relevant och tydlig kommunikation är en väsentlig faktor för att ett förvärv ska bli framgångsrikt. En ogenomtänkt eller torftig kommunikation kan riskera att sänka ett förvärv. Det är viktigt att på ett begripligt sätt förklara för alla intressenter hur förvärvet ska skapa värde för bolaget, dess kunder och aktieägare samt hur vägen framåt ska se ut.

Investerarna måste känna förtroende för att ledningen har fattat ett riktigt och välgrundat beslut och att prislappen är motiverad. En välplanerad, genomarbetad och tydlig kommunikation, som inte duckar för att även ta upp de utmaningar som väntar, minskar riskerna för ogrundade spekulationer, rykten samt tempoförlust.

Förvärv och kanske allra främst integrationen av det, innehåller en mängd utmaningar. Det är lätt att lägga allt fokus på de ”hårda” värdena som marginaler och kostnader, medan de ”mjuka” värdena som företagskultur och arbetssätt glöms bort. Förvärvet kan strategiskt passa som handen i handsken och synergierna samt samarbetsfördelarna vara uppenbara på pappret. Förutsättningen för att allt detta ska materialiseras är dock att människorna som arbetar i bolagen är med på noterna, vet vad som händer och förstår varför. Därför är den interna kommunikationen minst lika viktig som den externa.

Misstankar om förändringar i organisationer skapar lätt oro och ängslan, vilket tar fokus från den dagliga verksamheten. Även internt uppstår lätt spekulationer och rykten. En öppen, kontinuerlig och lättbegriplig kommunikation kan motverka detta. Även svåra beslut som kan uppfattas som negativa, blir lättare att genomföra om medarbetarna förstår bakgrunden till det, varför det sker och hur det hjälper till att uppfylla aktuella mål. En gedigen och ambitiös kommunikationsplan, både extern och intern, är en obligatorisk och väsentlig ingrediens i ett framgångsrikt förvärv.

equity story

Tappa inte bort equity storyn!

När ett bolag ska börsnoteras eller genomföra en större transaktion, läggs det ner mycket tid och omsorg på att arbeta fram och beskriva equity storyn, det vill säga varför man ska investera i ett bolag. Utöver vid dessa tillfällen, är det lätt att equity storyn hamnar lite i skymundan.

En analytiker måste ha ett case att presentera för investerarna, och de senare något att relatera till. Vissa bolag lägger ut en punktlista med argument till varför investerarna ska placera i bolaget på webben eller i delårsrapporterna. Den listan måste dock sedan hänga ihop med den löpande kommunikationen.

För att ge trovärdighet åt argumenten, måste innehållet bevisas och beskrivas i konkreta resultat. Fokus i kommunikationen har en benägenhet att hamna på de kortsiktiga händelserna och detaljerna, medan motiven till varför investerarna ska ha bolaget i portföljen på lite längre sikt tappas bort. Equity storyn måste vara väl underbyggd och gå som en röd tråd genom all kommunikation. Den ska inte behöva redovisas separat, utan genomsyra budskapen. Varje rapporttillfälle eller investerarmöte ger en möjlighet att upprepa och förankra equity storyn.

Har ett bolag exempelvis framhållit att en stor andel outsourcad produktion innebär flexibilitet och motverkar svängningar i resultatet, eller om innovationer och produktutveckling framhålls som en av bolagets styrkor och innebär att höga marginaler kan bibehållas, måste den löpande utvecklingen knyta an till det. Nu invänder någon att utvecklingen inte alltid går enligt plan. Nej, det är korrekt, men ingen förväntar sig att stigen framåt ska vara spikrak. Det viktiga är att ge adekvata förklaringar till avvikelser och beskriva åtgärdsplaner. Ta vara på tillfällena att underbygga och upprepa equity storyn. Det är det som långsiktigt driver intresset för aktien och därmed värdet för aktieägarna.

skriva årsredovisning

Länge leve årsredovisningen!

Årsredovisning! Själva ordet frammanar i allmänhet djupa suckar. Denna produktion som tar så mycket resurser i anspråk. Är det verkligen värt det? Årsredovisningen i sin nuvarande form har förespåtts dö under många år. Ändå fortsätter den att leva.

Formen varierar lite över tid, till följd av modetrender och förändrade regler, men basdokumentet förblir till stor del detsamma. ”Det är ingen som läser den”, säger många. Nej, det stämmer nog att det är få som läser den från pärm till pärm, men den är fortfarande den primära källan till information för de flesta intressentgrupper.

VD-ordet läses av de flesta intressenter, notapparaten kanske i första hand används av finansanalytiker och större investerare, småsparare läser framvagnen, ESG- och hållbarhetsintressenter hittar det de söker i bolagsstyrningsrapporten och hållbarhetsredovisningen.

Potentiella kunder och leverantörer kan tillfredsställa sitt behov av att kvalitetssäkra nya motparter och potentiella, nya medarbetare hittar information om bolaget de söker anställning hos. Ytterst få läser allt, men många läser delar. Därutöver är årsredovisningen ett mycket viktigt internt dokument. En gång om året ”tvingas” bolaget gå igenom hur man beskriver sin verksamhet, formulera sin strategi, fastslå vilken informationsnivå man vill lägga sig på och vilka parametrar man väljer att mäta och rapportera.

Allt detta fungerar sedan som en generell mall, som smidigt och enkelt kan kopieras och användas i många andra kommunikationssammanhang i hela bolaget, till exempel webb, presentationer, annonser etc. Utan årsredovisningen som ett sammanhållande dokument, är risken stor att kommunikationen spretar. Utan den blir det också mycket svårare för bolagets intressenter att hitta den information de söker. Det får i sin tur konsekvenser för perceptionen av bolaget och i slutänden dess värdering.

Slutsatsen blir alltså: Länge leve årsredovisningen!

Låt våra experter kontakta dig

**Jag godkänner att ni sparar min information för att kontakta mig angående det här ärendet. Se hela Privacy Policy.

Ring oss

+46 70 824 40 88

Eller låt våra experter ringa dig

**Jag godkänner, vår Privacy Policy.